Om jag är bättre?

Ja, jag kan stå på benen men det är nog nästan allt.
Den sprängande värken i hela ansiktet och huvudet är kvar och idag blev det en vända ner till akuten då vårdcentralen inte hade några läkartider.
Så det slutade med Penecillin, trligen är det en bihåleinflammation.
Sen har jag fått en rejäl stämbandsinflammation också, så jag har en ljuvlig stämma, hörs knappt alls vad jag säger, därför jag menade att den var ljuvlig, kan ju inte direkt skrika åt några barn eller så *ler*
Timea är inte ett dugg bättre hon heller. Trots hostmedicinen vi fick utskrivet efter akut besöket på barnakuten.
Den blir hon bara arg av, så vi skulle inte ge den mer, då det finns med som sällsynt biverkning.
Så vår lilla snutta bara hostar och spyr och får knappt någon luft, så våra nätter kan jag lova att ingen är avundsjuk på.
Infektionen hon har i kroppen har också slagit ut hennes mage, så hon har hemska slemmiga diarrer, som gör henne ilsket röd i rumpan. Det är så synd om henne.
Isac hostar och har också fått såna diarreer, men är inte i närheten lika dålig som sin syster.

Idag har vi i alla fall hunnit få fram julgranen och klätt den. Barnen tyckte att det var sååå spännande. Den kläs på mitt sätt, men de får självklart vara med och hjälpa till. De har sedan sina egna granar på sina rum som får vara deras.

Lite jultomtar propsade U på så, ja det fick komma fram lite tomtar också.

De sista julklapparna är nu inhandlade, bara en hel del kvar att slå in.

Lie från vår vardag:
Urban undrade om detta tydde på stress:
U går och sätter på Isac halklappen för att han ska ge Fhilip och Isac lunch,när jag är på akuten.
Går till diskbänken för att hämta glas, går till bordet med dem.....
och då sitter Fhilip vid bordet med Isacs haklapp på sig????
-Har du haft den haklappen på dig hela tiden, frågar U då Fhilip.
-Ja, säger Fhilip, du satte ju på mig den.
Där sitter Fhilip snällt med Isacs haklapp på sig och protesterar inte ens.
De äter sedan lunch och då kommer nästa ......
U ska plocka bort tallrikarna från bordet och är då på väg at ställa dem i kylkskåpet istället för diskmaskinen.
Gissa om jag skrattade länge åt min mans tokerier, när han berättade.
Ja, han fick känna på att vara ensam med 2½ barn 2 timmar, då jag var borta, tänkvärt kanske.
Timea låg och sov sin middag, så ja, så himlans stressigt kan han ändå inte ha haft det.
Men han menar säkert helheten, för denna veckan har varit urjobbig.
Speciellt för honom, då jag inte varit ens 50% av mig själv, kanske bara 20%.

Häromdagen då hade jag kunnat bli helt tokig.
Då ska jag ta fram Isacs hostmedicin, en sån kladdig en.
Och vad händer, jo den ramlar ut från skåpet, en sån stor mörk flaska.
Och det skvätter och rinner ut hostmedicin överallt.
Jag torkade som en liten gnu, men fortfarande hittar jag fläckar med kladdig hostmedicin.
Sånt här händer dessutom b a r a när man redan har asbråttom och absolut i n t e har tid med något merjobb.

Man kanske kan tro nu då att allt är lugnt och skönt.
Ja, delvis, Emelie och T sitter och tittar på film, Tim och hans Maja lika så.
Isac sover lugnt och skönt och så gör vår lilla Sessa med (peppar, peppar, men snart så)
MEN NEJ!
Fhilip började med att ligga och gråta fast han sov, så gör han aldrig.
Detta eskalerade och slutligen tog vi upp honom, och han är sig inte lik, något är fel. Han slutar inte gråta utan säger att han har så ont i sin mage.
Jag är livrädd för blindtarmsinflammation och allt sånt, så nej, till slut fick U bege sig iväg med den som just idag skröt om har hållit sig frisk i huset.
Så nu sitter maken med min lilla Fhilip på akuten och jag börjar bli orolig då de varit borta så länge nu.

Ska försöka göra klart lite Jansson och griljera skinkan, koka äggen och lite sånt nu.
För i morrn ska vi ha lilla Julafton och först äta julmat här hemma med vår stora familj och våra barns respektive. Sedan ska vi allihopa bege oss hem till U`s syster och fira lilla Julafton där med hans sida av familjen.

Skriver något mer sedan, när jag vet hur det är fatt med min lilla son, orolig som sagt är jag.


Nu är de hemma igen.
Han fick ta en del prover, men de fick slutligen åka hem.
Kanske håller han på att bli sjuk han med, barn känner mer i magen
Han hade en del vita proppar i halsen, så det kunde vara halsont som gjorde det också.
Hm, ja.
Nu sover i alla fall vår lilla kille och vi hoppas att allt får vara lugnt och att det inte blir några mer sjukor nu.

Time, ja hon är uppe och nattugglar, i vanlig ordning.
Så trots att klockan nu är 00:41 så sitter jag då här med en tjej som inte vill sova.

Vill önska alla en riktigt God Jul!