Nu är hon här!!

Så har hon äntligen anlänt vår lilla tjej!
kl.23,14 den 14 november föddes
en helt underbart söt liten flicka
som vi nu bestämt ska heta
Timea Juni Novalie

Vi försökte först med Novalie och Noelia
där på natten men inget kändes helt rätt
av dem.
Sen när vi ringer till Emelie , som fick veta först av alla,
så säger hon spontant , jag tycker hon kan heta Timea.
När Emelie, Fhilip och Isac sedan kommer för att se
sin lillasyster så säger både Emelie oc Fhilip, Timea
åt henne.
Så det är det namnet som fastnat bäst.
De flesta tycker att det är jättefint, sen finns det andra som säger
allt från, vad är det för namn till stackars barn vilket konstigt namn.
Ja ja, de vänjer sig väl (hoppas vi)

Vi hade en tid för bedömning här hemma på spec MVC
på måndag em., men eftersom både vår barnmorska
och vi själva tyckte detta kändes "fel" så lydde vi vår barnmorskas råd
att åka till förlossningen direkt för en bedömning.

Kom till förlossningen vid 11-tiden
fick vänta på doktorn en bra stund.
Efter undersökning och CTG kurva så sa hon att
du är öppen ca 2.5-3 cm med en mkt mjuk livmoder tapp som blivit något kortare
och med sammandragningar som ändå tycks göra något (att det öppnar sig)
Så vi kan sätta igång dig redan idag.

Oj!!

Men så blev det.
Vid 14-tiden tog man hål på hinnorna.
Klart fint vatten i mängder forsade ut.
Fick lite mer sammnadragningar, men inget som jag inte stod ut med.

Till kvällen ville man i alla fall sätta lite dropp i förstärkande syfte.
Men man satte en mini minidos som man höjdes ytterst sparsamt
för vi ville ju inte skynda på något.

Vid 23.00 hade jag 20 droppar/minut
var öppen ca 5 cm, men med en helt utplånad tapp och en bebis som stod
absolut i botten.
Då blev det fart på vår barnmorska som jag hörde säga:
-Oj, jäklar!!!
Ja, 14 minuter senare är hon född
Så det är själva utdrivningen som inte går att sakta ner utan mina barn
kastas nästan ut i livet.
Som ni säkert förstår så är det inte konstigt att det gör d-lskt ont
när de sista 5cm ska öppnas på en bråkdel av normal tid
det är liksom detta som jag tycker är så hemskt, det blir sånt kaos och gör så fruktansvärt ont så jag får dödsångest.
Urban sa att man ser verkligen skräcken och paniken i mina ögon där bakom lustgasmasken,
ögon som bara ber att snälla HJÄLP mig!

Men jag överlevde och måste ändå säga att allt gått otroligt bra!
Moderkakan kom ut 2 min efteråt
Jag blödde knappt något alls, utan som barnmorskan sa, bland den renaste
och oblodigaste hon vart med om, allt var så rent och prydligt.
Gick inte sönder och behövde inte sy ett enda stygn, känns som jag vunnit på Lotto.

Så jag är nu världens lyckligaste och mår så otroligt bra.

Timea fick sova på prematuren första natten för hon började kallsvettas och kunde inte hålla värmen
hon hade en temp på endast 35.3 grader(hon avverkade 4 mössor innan hon kom ner på neonatalen, de var dyng sura)

MVC besök och jag känner att det är nära!

Har en sån konstig känsla i kroppen, men den säger mig at det inte är alltför lång tid kvar nu.
Jag och Emelie for till MVC, hon fick följa med då hon ändå var hemma då.
Hon undrade lite ur jag mår och känner. Jag sa att jag mår bra men att det känns som det är nära och att det är jobbigt med detta rännande på natten (kissar ju varje timme dygnet om)
Hon kunde hålla med, hon trodde inte heller det var långt kvar. Blev lite fundersam hur vi tyckte det kändes med en ny bedömning först i nästa vecka, sa då precis som vi känner att jag inte är säker på att jag kommer hålla mig tills dess. Vi pratade om oron att det ska gå fort igen och att vi kanske inte skulle hinna osv. Hon trodde också det skulle gå fort och jag fick lite råd om vad vi ska göra OM det händer hemma/bilen, att Urban gärna fick ringa henne för att få egna instruktioner om vad han ska tänka på OM det skulle ske.
Bestämde att jag vid minsta lilla skulle åka omedelbart till förlossningen, även om jag bara var lite osäker och att jag kanske borde åka in oavsett nu på söndag för en bedömning direkt på förlossningen. Igångsättning borde bli i nästa vecka utifrån ad hon trodde.
Bebisen ligger väldigt långt nere men är något ruckbar vilket är vanligt för en omföderska som mig och troligen kommer inte bebisen fixera sig förrän förlossningen startar, precis som Isac.
Bra blodtryck och mitt blodvärde hade också gått upp, så bra.
Fick höra de ljuva hjärtljuden som fortfarande ligger på typiska pojkljud 144 (så har vår lilla legat på hela tiden, tänk om de sett fel på UL:et? Kanske är det en pojke ändå?)
Fast jag är så himmelens rädd för förlossningen så känner jag mig ändå lugn på något vis, blir väl annat när det väl startar.
Efter barnmorskebesöket åkte vi hem och jag kokade knäck och mörk fransk chokladkola.

Har fixat en Gästbok till min Blog, den hittar ni i höger sida under min presentation.

Tupperware party? Du har blivit lurad!

Min kompis N ringer och undrar om allt är bra och visst var det idag du ska till Spec MVC, ber mig ringa sen och berätta hur allt har gått, vilket jag lovar göra. Säger att vi ses ikväll hos Linda på Tupperwarepartyt, ja visst säger jag och berättar hur roligt jag tycker det ska bli att få komma iväg lite.
Tog det lugnt hela dagen, skulle bli så skönt att gå bort ikväll, ser fram emot Tupperwarepartyt hos Linda.
Dags för en ny bedömning. Blev lite stressat då det skulle vara strömavbrott på lasarettet så hon hade knappt ens 5 min på sig att undersöka mig. Läget var dock oförändrat, skönt.
Ringer N och berättar att allt var lugnt och oförändrat. Frågar om hon hört något från Linda angående ikväll då jag såett att hennes nr stod på min nummerpresentatör. Jo men det är inte inställt lugnade N hon ville bara påminna om att vi skulle vara hungriga då hon tänkt bjuda på smörgåstårta.
Hämtade Urban och barnen hem och åt middag och badade barnen.
Gjorde mig sen klar för att åka iväg till Linda.
Kommer tom. ihåg att ta med katalogen som jag fått hemskickad.
Var lite tidig men tänkte att asch gör inte så mycket, jag känner ju Sofia (försäljaren) då hinner vi prata lite eller så kan jag hjälpa Linda i köket eler nåt.
Ser så att N också redan anlänt då bilen står utanför, pust så skönt inte bara jag som är lite tidig då.
Knackar på lite försiktigt i fall att barnen sover. Linda öppnar, oj, du är tidig, skäms lite för det.

Hinner se en banner med "BabyShower", hm har de haft Babyshower, så roligt, undrar för vem, men klickade inte ens då.

Men så kommer mina systrar Carina o Martina fram, Ninna )som jag visste var där redan), Sofia (upperware försäljare och en av mina bästa vänner)och så Linda så klart då. Surprize!!!!
Det tog en bra stund innan jag fattade! Jag blev så himla paff och ja jag saknar ännu ord. Började nästan gråta för de är så gulliga som ordnat detta för M I G !
Mina allra bästa vänner och de jag tycker mest om att vara med, alla var de där!

Det bjöds på 3 olika goda pajer, lax paj, köttfärspaj och kycklingpaj, till det sallad, bröd oh kalla såser. Himmelskt gott!!
Vilket jobb de lagt ner med mat, dekorationer och ja hela alltihopa! Då hör det till saken att de alla är mycket upptagna småbarnsmammor som verkligen har fullt upp, jag fattar bara inte att de hunnit med, så gulliga!
Vi pratade och skrattade och hade supertrevligt!!
Att leka hörde till så de blev några små enkla lekar bla att de skulle klippa sig var sitt snöre som skulle vara lika långt som mitt mått runt min gravida mage, hi hii, ja ni kan ju gissa själva hur olika de snörena var. Min syster Martina gisade närmast, skiljde inte mycket alls från det verkliga måttet.
Söta små prispåsar i selofan delades ut innehållandes såna supergoda tefat, jag lyckades inte vinna någon tävling alls men fick en tröst påse jag med, så glad.

Sen blev det dags för tårta, men wii så söt tårta med en gullig liten bebis på! Jag kan lova att den tårtan var så god, samma som vi hade på Emelies kalas, Sally med hallonmousse, maräng, sockerkaksbottnar och grädde. Ost och kex, vindruvor och päron. Vi njöt av allt det goda och pratade och skrattade.
Jättefina presenter fick jag och bebisen med, jag har nog aldrig känt mig så bortskämd som idag!
Bebisens fina saker kommer det foton på här, själv fick jag presentkort på fotvård, som jag verkligen behöver efter ännu en graviditet som sliter på de tungt belastade föterna.



Någon gång efter 23-tiden bröt alla upp.
Jag kunde knappt sluta babbla med stackars Urban när jag kom hem, så uppspelt och glad som jag var.
Så lilla älskade bebis i magen nu får du snart titta ut, nu börjar jag känna mig redo för det stora som snart ska komma.

Tidigt ute!

Idag har jag bakat årets första lussekatter!
Ja, jag vet jag är tidigt ute, men ändå inte. Känner att jag vill ha deta gjort i n n a n bebisen anländer och det är inte långt kvar nu.
Gissa hur skönt det känns när man betar av punkt för punkt på sin inre lista över saker man vill hinna.
Nu har ännu en börda lättat från mina axlar och vi kommer kunna njuta av lussekatter till advent vi med, mm så gott!
Vi fixade och åt middag idag ihop med min syster Martina med familj, så roligt att få lite helgmiddag ihop och barnen fick leka.
Kvällen i övrigt var som alla söndags kvällar, bada barnen, äta kvällsmat, titta lite på Tv:n, natta de små.
Ja en helt vanlig dag i vårt inrutade liv.

Ny städat

Idag har Fhilip och Urban först varit på skridsko skolan, som Fhilip älskar. Därefter fick barnen äta lunch för att sedan gå ut och leka av sig i 12 graders värme (varmt för att vara november) Sedan har vi städat järnet hemma. Polishat golv, dammsugit, våttorkat, plockat, städat toaletterna mm mm Vaggan och vagnarna (liggvagnen och liggdelen till syskonvagnen) har också bäddats.

Helg middag blev, helstekt fläskfilé och supersmaskig potatisgratäng.
Emelie var gullig och tog med Fhilip till kiosken så han fick köpa lördagsgodis. 
Urban ska jobba natt och jag ska gå och sova tidigt. Mina ben är svullna och ryggen värker.

Bedömning

Dagen D, ja den första bedömningen av läget.
Hämtade Urban på jobbet så for vi tillsammans till spec MVC för bedömningen.
Läget va så här: livmodertappen hade börjat bli mjuk och något tillbakadragen. Så än var det inte förlossning på G=skönt!
Men hon ville ha god koll på det hela så redan till nästa vecka ska vi tillbaka för en ny bedömning. Som hon sa, jag vill kunna se när det är nära så vi kan sätta igång det lättast. Hon vill inte att man riskerar att missa, för vi ska inte föda hemma utan det ska ske på sjukhuset med tanke på hur snabbt det gått förut och hur påverkade barnen då blivit av det snabba förloppet.
Känns tryggt att hon tar oss på allvar och att vår rädsla o oro är befogad sa hon.
Så nu känner jag mig trygg och hon var så rak och tydlig, allt kändes bra. Mitt blodtryck är åter superlågt 105/70 så inte alls konstigt att jag känner mig dissig i huvudet.
Fick inte lov att gå på mer sjukgymnastik nu då jag har alldeles för mycket sammandragningar. Men är i alla fall om inte helt rörlig igen så nästintill, så det känns jättebra.
Nu är jag bara riktigt höggravid, trött, tung och ja alt som hör till det stadiet.
Går på toaletten varje timme på natten, har halsbränna som den värsta draken och foglossning som gör rejält ont, men långt ifrån så ont som mitt bäcken har gjort så det är ok ändå.
Känner mig i alla fall rätt pigg och alert ändå.

Äntligen dags för ett besök hos frissan!

Jag som varit så orolig att jag inte skulle komma iväg till frissan innan jag får barn, men se, jag hann!
Känns så skönt att få klippa sig, få lite ny färg, man blir så mycket piggare och gladare, även om det svider rejält i plånboken.
3 timmar satt jag hos min frisör.
Emelie hämtades upp på vägen hem, hon var hos sin kille.
Sen for vi hem och åt och jag hann vila en stund innan det var dags att hämta mannen så vi kunde fara till dagis och hämta våra små killar.
Hem och göra middag. Bada barnen, på med pyjamas och sedan Bollibompa och natt natt.
Huva vad dagarna går fort!