Har en sån konstig känsla i kroppen, men den säger mig at det inte är alltför lång tid kvar nu.
Jag och Emelie for till MVC, hon fick följa med då hon ändå var hemma då.
Hon undrade lite ur jag mår och känner. Jag sa att jag mår bra men att det känns som det är nära och att det är jobbigt med detta rännande på natten (kissar ju varje timme dygnet om)
Hon kunde hålla med, hon trodde inte heller det var långt kvar. Blev lite fundersam hur vi tyckte det kändes med en ny bedömning först i nästa vecka, sa då precis som vi känner att jag inte är säker på att jag kommer hålla mig tills dess. Vi pratade om oron att det ska gå fort igen och att vi kanske inte skulle hinna osv. Hon trodde också det skulle gå fort och jag fick lite råd om vad vi ska göra OM det händer hemma/bilen, att Urban gärna fick ringa henne för att få egna instruktioner om vad han ska tänka på OM det skulle ske.
Bestämde att jag vid minsta lilla skulle åka omedelbart till förlossningen, även om jag bara var lite osäker och att jag kanske borde åka in oavsett nu på söndag för en bedömning direkt på förlossningen. Igångsättning borde bli i nästa vecka utifrån ad hon trodde.
Bebisen ligger väldigt långt nere men är något ruckbar vilket är vanligt för en omföderska som mig och troligen kommer inte bebisen fixera sig förrän förlossningen startar, precis som Isac.
Bra blodtryck och mitt blodvärde hade också gått upp, så bra.
Fick höra de ljuva hjärtljuden som fortfarande ligger på typiska pojkljud 144 (så har vår lilla legat på hela tiden, tänk om de sett fel på UL:et? Kanske är det en pojke ändå?)
Fast jag är så himmelens rädd för förlossningen så känner jag mig ändå lugn på något vis, blir väl annat när det väl startar.
Efter barnmorskebesöket åkte vi hem och jag kokade knäck och mörk fransk chokladkola.
Har fixat en Gästbok till min Blog, den hittar ni i höger sida under min presentation.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar